2012 blir spännande år i Hollywood

När katastroffilmen 2012 kom för två år sedan tog Hollywoodproducenterna den lite väl för bokstavligt. De tror nämligen att världen ska på riktigt gå under i slutet av nästa år.

Därför satsar man på stort inför nästa års biosäsong. Inte sedan 2005 har så många storfilmer producerats inför 2012. Hollywood satsar dock på säkra kort. Efter 3D-boomen är det dags för uppföljare.

I dagarna blev det klart att Anne Hathaway ska spela Catwoman i nya Batman "Dark Knight Rises". För övrigt så är självklare Christian Bale redan tidigare klart för titelrollen i filmen.
Även andra seriehjältar klara för bioduken nästa år: Superman 2, Spider Man 4 och Ghost Rider 2. Alla dessa har redan börjat sina produktioner.

Några 80-tals klassiker ska tillbaka till bion: Mad Max och Ghostbusters.

Övriga återseenden nästa år som jag ser fram emot är Kick-Ass 2, Ice Age 4 och Man in Black 3.

I ett ovanligt återseende kommer även Jason Bourne tillbaka till bion.

Trots alla dessa storproduktioner är det kanske redan klart vilken film som kommer vara den största av de alla: The Hobbit part1.
Peter Jackson står för regin och nästan alla figurer från sagan om ringen-filmerna är tillbaka i sina roller. Gandalf, Legolas och Gollum.
Filmen ska göras med en helt ny teknik och filmbolaget Warner Brothers har köpt de dyraste och mest moderna 3D-kamerorna som finns just nu. Endast 43 kameror har gjorts hittills och Peter Jackson har tillgång till alla dessa.

En sak är klar. Oavsett om världen går eller inte går under i slutet av 2012 så vill jag befinna mig i biosalongen när det sker.

Marknadsföring med sociala frågor är här för att stanna

Nu för tiden är enda gången vi ser Mikael Persbrandt på tv är när han springer på gator i Haiti eller kramar barn i Afrika.
Det är inte ovanligt att kändisar ställer upp för välgörande ändamål. Antingen gratis eller mot låg ersättning.

Redan på 90-talet har fler och fler kändisar ställt upp för olika "snälla" ändamål. Då var det väldigt populärt med att ställa upp mot rasism och AIDS. Under 00-talet har miljön och fattigdomen dominerat. Nu är även sjukdomar och barn populära bland kändisar.

Globalt är fenomenet inte nytt. Många av er mins Live-Aid från 1985 då nästan alla musikartister det året ställde upp för hungersnöd i Etiopien.

Flera stora svenska företag har sedan mitten av 1990-talen engagerat sig i välgörenhet. Scandia och Arla har samarbetat ofta och resulterat med flera kampanjer med kändisar på mjölkpaketen. I dagarna har BRIS dragit sin kampanj tillsammans med Arla.
Metro och Göteborgsposten har också villigt ställt upp med allt från gratis medierådgivning till generös mediebevakning.

Allt sedan Bingo-Lotto tog över svenskarnas hjärtan har spel och välgörenhet blivit mer tydligt. Kändisarnas medverkan i olika spelprogram eller deras uttalande stöd är numera regler än undantag. För två år sedan var nästan all marknadsföring av postkodslotteriet baserat på reklam med kändisar. Bland annat Bill Clinton eller Tony Blair.

Kändisar har upptäckt att när deras namn syns tillsammans med viktig samhällsfråga är "good for bussiness".
Vi lär se de inte bara på mjölkpaketen eller talande varmt om sina hjärtsjuka föräldrar utan även dansande i direktsända tv-galor som handlar om allt från vardagshjältar till årets idrottare.

Och företag står nästan på kö för att betala för kalaset.

Jag mins när jag under min gymnasietid skulle arrangera en manifestation mot rasism i min hemstad, Värnamo. För att fixa facklor och högtalare krävdes endast ett besök i en ICA-butik.

Astrid, TinTin och Benny Hill är döda så vad är problemet?

Det pratas mycket om rättegången mot Tin Tin i Belgien nu för tiden.
Ni som inte känner till hela historien så har en person stämt förlaget som ger ut böcker om Tin Tin för rasism.
I centrum står en speciell bok om när äventyraren åker till Afrika. I den framställs afrikaner som barbaren, analfabeter och vildar.
Det speciella är att boken skrevs 1906 och beskriver den syn på Afrika som många européer hade på den tiden.

All debatt kring rättegången är löjlig och konstig. Folk borde vi det laget inse att människor behandlade varandra på annorlunda förr i tiden. Ska vi döma spanjorer för erövringar i Sydamerika på 1600-talet? Eller tyskar för deras syn på judar för 70 år sen?

Det har föreslagits en text som förklarar att synen på afrikaner i boken om Tin Tin är fel och att läsaren borde ta hänsyn till tiden då boken skrevs.

På 90-talet hade Norge och Sverige liknande debatt om Pippi Långstrumps pappa som, som alla vet, var negerkung. Astrid Lindgren, som levde fortfarande då, förklarade att hennes syn på svarta människor inte är rasistisk utan man bör tänka på att boken skrevs på 50-talet.
Resultatet blev att i norska översättningen finns en "varningstext", men inte i den svenska.

All sådan debatt om hur folk såg på varandra förr är löjlig. Vi vet bättre nu. Apartheid i Sydafrika är avskaffad, Aboriginerna i Australien har samma villkor som övriga medborgare. Även här i Sverige har samerna samma rättigheter som övriga svenskar sedan 70-talet.

Tyvärr så är debatten om människosynen inte över. Jag blir inte förvånad att inom de närmsta 10-åren kommer folk vilja ha "varningstexter" på DVD-boxar med Benny Hill.
Alla vet ju vilken kvinnosyn som framställdes i hans serie i slutet av 70-talet. Faktum är att sådan syn avspeglades i popkulturen på den tiden. Enklaste sättet är att se de första och de allra sista James Bond-filmerna med varandra. Sean Connery daskade kvinnor på stjärten i nästan varje scen. Någonting som Daniel Craig inte skulle ha gjort nu.

Allt visar att vi människor lär oss och kan bli bättre utan att behöva stämma hundraåriga böcker för att få uppmärksamhet.

Kineser och censuren

Här är länken till min korta artikel om hur SR lyckades klura det kinseiska censuren.
Publicerat på min adra blogg
Mediekritiken

Simpsons vs Kapitalism

En intressant debatt har blåst upp i USA om tv-bolaget FOX.

Allt började sedan ett av höstens Simpsons-avsnitt började med ett annorlunda intro.
Den brittiske konstnären, Banksy regisserade introt med anspelning på att serien och alla kringprodukter med familjen Simpson produceras i Nordkorea (!?)

Kritiken med FOXs jakt på pengar kunde knappast vara tydligare.
Bolagets juridiska avdelning kopplades snabbt in för att stoppa avsnittet, men seriens producenter har agerat lika snabbt med sitt guldkort: I avtalet som skrevs innan serien började visas för första gången för mer än 20 år sedan står nämligen att FOX inte får censurera någonting i The Simpsons. Detta har använts flitigt under åren där karaktärerna i serien har skojat friskt med FOX. Allt från att bolaget övervakar sina tittare till dåliga kvalité på FOXs övriga serier.

FOX förnekar, förstås några som helst kopplingar till Nordkorea.

Två saker är i alla fall säkra. Nästan alla Simpsons-leksaker görs i Kina och Banksy-introt är en av månadens mest sedda klipp på YouTube med över 4,5 miljoner visningar.

Mera troll i reklamen

För tre år sedan fanns det massor med troll i de svenska reklamfilmerna.
ComHem fyllde ett helt hyreshus med trollfamiljer av olika slag. Deras liv kretsade ovanligt mycket kring olika kommunikationsprodukter.

De andra trollen sprang runt på Eniros marknadsavdelning och släppte mer galna idéer efter de andra.

Visst har Judit och Judit sin humor ,men hyreshuset hade sin speciella charm som är svårt att slå idag.
Jag undrar varför är det så få dockor vi ser idag i reklamen?
Inte kan det vara en kostnadsfråga. Att göra en 30 sekunder av dockfilm kostar faktiskt mindre än en vanlig film.

I Japan är reklam med dockor vanlig, men i USA eller Europa är det annorlunda.
Det närmaste dockor vi kan komma är Kellog´s tiger eller Rice Crispis tre dvärgar. Ni så är 20 år eller äldre minns säkert dem. Även om de oftast är tecknade så gjordes även flera versioner av figurerna i dockformat.

Men nu är inte de kvar i rutan. Varför?

I valet vinner tittarna

Aldrig har valet analyserats och granskats av media som årets val.
Valet 2006 har vi på allvar sett hur bloggosfären kunde delta i seriösa debatter. Även radio och tv ökade sina bevakningar av partier och dess företrädare.

Facebbok, Twitter och YouYube, alltså sociala medier har knappast haft den folkliga genomslagskraften 2006 som idag.
Nämn en enda kandidat som inte finns på Facebook eller saknar egen blogg.

Väljare kommer knappast avgöra sina röster beroende på att en kandidat finns på Facebbok. Istället är det kandidaterna som använder sig av sociala medier för att berätta vad de tycker om olika saker. Någonting de kanske inte kan göra i vanliga fall. Hur skulle det se ut om alla 30-tal kandidater till kommunfullmäktiga skulle vilja torgtala utanför valstugan samtidigt?
Ännu värre blir det om alla 220 000 kandidater skulle skicka insändare till DN-debatt på en och samma gång.

Sociala medier är viktiga för var och en av kandidaterna, men knappast avgörande.
Ingen påstår ju att Barack Obama vann valet på grund av sina inlägg på Twitter!

Nytt för årets val är tv-reklamen och användningen av smartphones.
Men även här är ingenting som avgör valet.
Visst har de flesta sett Miljöpartiets "tågreklam" på tv eller SSU:s arbetslöshetsfilm. (Jag skrev om filmen redan i våras.) TV-reklamen måste vara revolutionerande eller spektakulärt för att folk ska minnas den. Många minns Apples reklam från 1984, men vem minns Folkpartiets bioreklam om "Framtidens Nyheter" från 2006?

Felet med politisk tv-reklam inte bara i Sverige utan i många andra länder är att den oftast handlar om skillnader mellan partierna och inte om rent budskap. Miljöpartiets reklam är typiskt på den punkten.

För första gången har partierna satsat på väljare med iPhone eller Android-mobiler.
Det är kul och intressant att höra Göran Hägglund svära i sin app. Kanske inte lika roligt är Maud som läser sin bok i Centerpartiets app, men ändå väl försökt.

Det finns tre sätt att påverka valopinionen till sin fördel. Att synas i tv, radio och tidningar.
I år är det faktiskt enklare än förr. Aldrig tidigare har de svenska medierna bevakat valet lika mycket som 2010.
Det började med Almedalsveckan och pågår fortfarande. Innan så skickade Sveriges Radio enbart journalister från Ekot till Visby. I år har inte mindre än 6 olika radioprogram varit närvarande på plats. TV4 och SVT sände inte mindre än 15 timmar var varje dag från veckan! Detta tack vare nya tv-kanaler och web-tv.
Även många lokala tidningar från fastlandet skrev från Gotland.

Nu i slutspurten av valkampanjerna har medierna intensifierat sina rapporteringar. Nu är det valbevakning på högsta växeln. SVT och TV4 sänder valprogram under primetime varje dag. valprogram på P1 får högsta lyssnarsiffror och överträffas enbart av kvart-i-fem-ekot.
Samtidigt som Expressen bygger upp egen valstuga mitt i Stockholm skriver alla lokala tidningar om valet.
I fredags hade 95 av landets lokala tidningar valtema på sina första sidor.

Det är i medierna som väljarna får information om partierna.

Personvalet då?
I år är det nya knep som gäller.
Alliansen har hittat på nya (och faktiskt fungerande) metoder att nå väljare. Dörrknackningar och personbesök är det mest effektiva.
När SSU försöker tränga sig på skolorna och få uppmärksamhet som offer när de slängs ut tältar Liberala Ungdomsförbundet utanför vallokalerna för att visa att i år är det rekordmånga förstagångsväljare som ska rösta.
Tack vare sin storlek är Socialdemokraterna dock bäst på att synas ute i rondellerna med sina skyltar.

Vem vinner den 19 september är oklart.
En sak är i alla fall klart. det blir svårt att följa valvakan på kvällen om man enbart har en enda tv-apparat.